Julklappar = Snåla... Snygg klänning = Inte lika mycket julklappar... jag blir så sur..*

Jag blir så jäkla sur. Varför har allt en tendens till att dyka upp när man har som minst pengar? Nu hade jag bestämt mig för att snåla för att ha råd med alla julklappar jag har planerat att köpa till alla som betyder så mycket för mig. Och det var i måndags när jag satt och klurade lite på julklappar som jag sa högt till mig själv "Nu köper du inte massa saker till dig själv, för då har du inte pengar till alla julklappar som du har planerat att köpa. Utan nu ska du vara ordentlig och spara dina slantar." Och idag när jag skulle in en snabbis på stan för att köpa något sött till pappa tills Fars Dag på söndag, då mitt i all eftermiddagstrafik passerar jag Cubus. Och det måste vara någon högre "power" eller liknande som älskar att sabotera för mig. För det fanns inte en chans att jag skulle ha sett något så långt in i butiken genom havet av stressade människor i vanliga fall.

Jag hade en ganska hög fart jag själv när jag begav mig in i det fullproppade shoppingcentret med bestämda steg i riktning mot min blivande farsdagpresent till pappa. Och då är det så att jag bara måste vrida på huvudet lite åt vänster och då, helt otroligt nog, så ser jag något långt, långt inne på Cubus. I det tempot jag hade så vred jag nästan nacken ur led då min blick var som fastspikad på det där inne på Cubus. Jag stannar så korkad som jag är. Står där i folkhavet en liten stund men kan inte motstå att gå tillbaka några meter och in i butiken. På vägen mot det som drog till sig min uppmärksamhet har jag en ganska vanlig konversation med mig själv om att jag inte ska köpa något till mig just nu.

Och jag blir förälskad på direkten. Det är äkta kärlek vid första ögonkastet.
Där inne hänger det underbara som jag såg på så långt håll. En perfekt svart cocktail-klänning. Precis en sådan som jag har letat efter. Jag vill nämnligen ha en till jul. Och det måste vara "något" som vill sabotera för mig, för den var som sydd för mig. Den satt så perfekt att jag nästan grät av lycka. Den var inte dyr heller tyckte jag: 399:- är ju inte farligt för den typen av klänning. Men om jag tar bort 400:- från mitt julklappskonto så är det ganska mycket...

Har ni varit med om samma sak? Man bara vet att man inte ska köpa det men det slutar med att man antagligen gör det senare ändå? Det kliar i fingrarna efter att få köpa den och jag kommer väl drömma om den i natt kanske..?