Visar inlägg med etikett Tankar och åsikter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tankar och åsikter. Visa alla inlägg

01 januari, 2009

Dagens ungdomar - oskriven lag

Att vara som jag, en ungdom idag, är som en oskriven lag. Och om jag ska gå efter hur man ska vara enligt "lagen" så är jag brottslingen. Vem är det gentligen som har bestämt hur man ska vara som ungdom? Vem har bestämt vad en "normal ungdom" är?

Många har fördommar om det mesta, och ungdomar ska vara allt jag inte är:
När du är tonåring ska du vara fjortis.
Dricka, strula, röka och festa tills du stupar.
Vara besvärlig och göra allt för att motsätta sig någon som du vet har mera vett.
Smyga ut, fast att du egentligen inte får.
Vara ute till minst kl:00.30 på nätterna och spela hög musik till högtalarna sprängs.
Smita in på barer och klubbar för att "det är så man ska vara".

Vem är det som bestämmer:
- Hur man ska se ut?
- Vem man ska umgås med för att vara populär?
- Vad man ska göra och hur man ska bete sig?

Man SKA ha fått:
- Sin första kyss senast när man fyllde 13.
- Sin första fylla vid 14.
- Sitt första ligg vid 15.
- Sitt första seriösa förhållande vid 16.

Och har man inte gjort allt detta, är man inte som man "ska" vara, umgås man med "fel" människor och är man ingen partypingla, ja då är men fel enligt många. Då är man ingen normal tonåring och föräldrarna undrar varför man aldrig går ut - för det är ju vad man gör i tonåren.
Man ska tycka att det är kul med dricka, fester och sex. Man ska se ut som en barbiedocka och bara ha rätt kläder - de som alla andra har.
Vad tycker du? Håller du med mig om att det är någon form av oskriven lag för hur ungdomar ska vara?

29 december, 2008

Lycka?

Jag längtar efter lycka.
Jag längtar efter att vara sådär lycklig att det värmer hela själen.

Och då är frågan; vad gör man för att bli så lycklig?

02 november, 2008

Söndag 2:a November

Ja, idag är det 2:a november. Det går riktigt fort fram tycker jag. Det var inte längesedan jag låg på badet med Zandra och kollade in killar. Det var inte längesedan jag gick utmed skogen och på åkrarna med högt gräs med Lotta. Och det var inte längesedan jag åkte på dagsresor över det sommriga Sverige med Philip. Det känns som att det var igår jag kunde se solnedgången från skogskrönet och se fåglarna cirkulera över mitt huvud.
Det känns som att det var förra veckan alla kramades och grät för att 9:an var slut och alla skulle åt olika riktningar. Och nu är det helt plötsligt november. 2:a november.
Jag hoppas att alla vänskapsband vi har knutit under grundskolan kommer hålla genom gymnasietiden och många år efter det.

Men slutpratat om hur fort jag tycker tiden går. Idag är det inte bara 2:a november utan också Tobias namnsdag. Måste komma ihåg att säga grattis senare när Emma och Tobbe kommer för att hämta mig. Jag ska åka med dem hem i bilen i stället för att åka tåget helt ensam. Det ska bli trevlans. Innan jag ska åka hem måste jag packa lite smått och vara en liten stund med Lotta.
Vi får se om jag hinner skriva något mer innan jag åker. Och i värsta fall så kommer jag inte kunna blogga mer denna veckan. Jag väntar nämnligen på att mitt bredband som jag har beställt ska komma och det hade inte kommit i torsdags, så ligger inte det och väntar på mig i brevlådan idag så har jag inget internet. Så vi hoppas det ligger och väntar på mig i Göteborg när jag kommer hem.

15 oktober, 2008

21:41

21:41
Klockan. Tiden.
Dagarna. Månaderna. Åren.

Så håller det på. Vidare och vidare, tar aldrig slut.
Jag har precis gjort manikyr och chattat med folk. Då kom jag på att det var riktigt längesedan jag träffade mina älsklingar (ni vet vilka ni är). En var det så längesedan jag träffade att hon nästan inte kom ihåg när jag fyller år, och då är det knäppt.
Ibland undrar jag om det var ett dumt val att flytta ifrån allt. Alla vänner, hela familjen och mitt liv. För jag saknar dem och är rädd att vi kommer glida ifrån varandra.
Så var det ett korkat val att flytta ifrån det jag hade?
Men jag ville verkligen flytta, komma ifrån mina vanliga rutiner, mitt tråkiga liv. Det hände ju aldrig något och jag ville ha en förändrig, jag ville komma en bit på vägen. Jag ville ut.
Men jag ville Inte förlora mina vänner. Jag ville inte byta ut dem jag bryr mig om, och det verkar vara det som är på väg att hända...
Så hjälp mig, var det ett dumt val att flytta till Göteborg?



Det är riktigt snålt med kommentarer tycker jag...