Dagens pinsamhet

Hello everyone! Nu har jag varit hemma en stund och har ätit lite. Var vrålhungrig när jag kom hem från skolan. Slutade 15.30 idag, men det tog nästan 1.5 timme(!) att komma hem på grund av all trafik mitt i stan. Men, väl hemma så käkade jag som sagt och nu sitter jag här och måste bara berätta hur dum jag var idag.

Dagens pinsamhet:
Jag hade precis varit hos skolsköterskan och satt i entrén och lyssnade på musik. Då hör jag ett högt och galtt "HEJ!", som direkt fångar min uppmärksamhet. Det är Johannes (från min klass) och han kommer och sätter sig bredvid mig. Efter sig har han en mindre svans med folk som ställer sig i en halvcirkel runt soffan där jag sitter. Bredvid mig sätter sig en kille jag aldrig sett förut och framför mig i halvcirkeln ställer sig, Philip, Cecilia och någon tjej jag heller inte sett förut. Johannes frågar hur jag mår och jag svarar lite generad, då jag inte är van vid att så många kommer fram till mig i korridoren eftersom jag är "ny". Och pinsam som jag är så kan jag inte låta bli att titta upp lite extra på Philip - jag kunde inte låta bli! Hans ögon är sjukt varma och man fastnar i dem. Jag måste ha tittat på honom i någon sekund för länge, för Philip säger "Ja, det var ju ett tag sedan vi såg dig nu. Vi saknar dig vet du väl!".
Jag tycker det är sjukt pinsamt och fäster åter blicken på Johannes som instämmer med de andra att de har saknat mig. Så frågar Johannes om jag vill gå med dem och köpa en macka på Coop, men jag min dumma nöt, säger nej tack - och ler som ett fån. Philip och Cecilia frågar om jag är säker på att jag inte vill följa med och jag nickar (pinsamt! Vem fasen nickar till svar?). Johannes och killen som sitter på min andra sida reser sig och alla börjar ta några steg mot utgången. Philip är den sista som vänder sig ifrån mig och frågar igen om jag är säker, och jag mitt pucko firar av världens leende mot honom. Sjukt pinsamt! PINSAMT! Haha, men han log tillbaka så det var nog ingen fara, men hallå eller! Fatta att jag kände mig som ett pucko.

Och jag kunde ha gått med dem för jag satt fortfarande och väntade på Frida och Ida när de kom tillbaka cirka 15 minuter senare... det gjorde mig smått sur på de sega tjejerna - det var pinsamt att jag satt kvar på samma plats som när de gick. Så det gjorde mig generad igen då de vinkade och log när de gick förbi mig mot cafeterian. Men sen kom tjejerna i alla fall!
Och det var dagens pinsamhet.

Annars har dagen gått se-e-egt, men ändå hyfsat fort. Jag hade bara två lektioner, gemu och ensamble. Och lunch på två timmar, vilket var riktigt tråkigt. Skolsköterskan gillade jag absolut inte! Hon frågade om min bardom, mina föräldrar och om jag verkligen klarar av att bo själv. Hon menade på att jag var ju så ung- ok man flyttar kanske oftast när man är runt 18 år, men hallå! Det är ju ingen världsnyhet att 16 åringar bor själva också(?). I alla fall så frågade hon massor av privata saker och gjorde mig bara grymt irriterad. Så besöket hos hennes tog en timme, jag fick inte ens hjälp med vad jag skulle göra åt min smärta bakom öronen eller min onda fot. (Den domnar ibland så att jag tappar kännseln och så blir den blå - men inte hela, utan bara en liten bit på yttre kanten. Därför tycker jag att det är så konstigt.) Men nej, ingen hjälp. Hon sa att foten var det ingen idé att söka för, det var väl inget. Och det onda bakom öronen var ju inte farligt, det förstod jag väl(?). Så hon proppade i min lite värktabetter och skickade iväg mig. USCH! Hemsk kvinna. Gillar inte henne.

Nu ska jag duscha, och sen får vi se vad som händer. Vad ska ni göra?